Hur utnyttjas bibliotek 2.0 -redskap av olika bibliotek?

Jag började med en titt på Biblioteket.se, som jag har bekantat mig redan tidigare och tyckt om. Nu ville jag se, vilka av de nya 2.0 -redskap som används där. Jag arbetar inte på ett bibliotek och ser på saken med användarens ögon. Det är bra att komma ihåg, att Stockholms stadsbibliotek består av 44 bibliotek inom staden. Biblioteket.se är ett verkligen stort projekt, som har kostat pengar och krävt arbete och omvärdering hos de medverkande. Deras slogan ”från låntagare till deltagare”tycker jag om.

RSS använder Biblioteket.se på flera sätt. Klienten kan t.ex. bevaka sin sökning med RSS och beställa många slags innehåll från sajten bl.a. betyg och omdömen (recensioner), som klienterna skrivit om titlarna; olika boklistor (bl.a. nya böcker på originalspråk); aktuelltnotiser; information om evenemang på olika biblioteken. Man kan själv ge betyg och skriva recensioner samt tagga (sätta etiketter, kallas det här) alla böcker, skivor och filmer. Man har flera sökningsfunktioner att välja, bl.a. etikettsök. Man kan anpassa sin egen bibliotekssida till sina behov, t.ex. spara sina etiketter (taggar), sina sökningar, sina egna betyg och recensioner samt ha en gästbok. Man kan diskutera allmänt eller i sin egen gästbok. Till interaktiviteten hör också evenemang, som författarmöten, spelaftnar, föreläsningar och bokprat, med vilka man lockar besökare till biblioteket. Att katalogen visar bokens omslag, tycker jag är trevligt. Skulle man ännu kombinera detta med en kort beskrivning om bokens innehåll, kunde man närma sig känslan att ta en bok från hyllan för en närmare inblick. I stället för korta beskrivningar har Bibliotek.se/Tips och teman väldigt omfattande artiklar, som kräver tid och engagemang. Ett innovativt inslag är språkcafé, där man kan ”byta språk med varandra” samtidigt som man fikar. Biblioteket.se tycks ha valt att inte åtminstone synligt satsa på bloggar och wikier som redskap, kanske i fruktan för vandalism.

Efter denna djupdykning fortsätter jag med korta inblickar på några andra allmänna bibliotek. Hennepin County Library erbjuder RSS-flöden på en ännu bredare basis än Biblioteket.se. Man kan begränsa informationsmängden genom att med RSS beställa nyheter i olika ämneskategorier, vilket är smart och verkligen användarvänligt. Man kan även beställa enbart nyheter på det närmaste biblioteket. RSS –flöden borde man definitivt använda mera på våra bibliotek. Det tror jag inte att kräver så hemskt mycket underhåll heller.

För att vi skall skriva kursarbetet om wikier, ville jag ta en koll på bibliotek som använder wikier. St Joseph Public Library har en wiki för sina Subject Guides - en ämnesguide med 10 kategorier för böcker och andra resurser samt kommun- och konsumentinformation. Wikin gjorde ett blandat intryck på mig. Första sidan som enbart består av länkar ser precis så tråkig ut som wikierna brukar. När man klickar vidare, finns det bilder på omslag och möjligen en kort beskrivning samt möjlighet att kommentera, vilket känns ok. Det är dock svårt att se någon helhet, när allt är bakom länkar. Denna wiki måste vara arbetsdryg för bibliotekarier för att användarna tillåts inte editera, vilket man ju helst borde göra, när man har valt wiki till sitt underlag. Annars tycks St. Joseph County Public Library vara väldigt ”2.0” och erbjuda flera möjligheter till interaktivitet.

Jag tyckte dock bättre om Grand Rapid’s Public Library`s GRPL pedia -wiki, som ser mera balanserad och tydlig ut, inte så halvfärdig och tråkig, som den ovannämnda. Det här tycker jag är ett gott exempel på att wikin kan vara ett bra alternativ till webbplats på ett litet bibliotek. Om taggande och egna recensioner av böcker på mitt bibliotek vågar man inte ens drömma om i detta skede, för att det kräver så mycket redan financiellt och systemmässigt